Hoppa till innehållet

Nyköpings stad

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Nyköpings stad. För orten se Nyköping, för dagens kommun, se Nyköpings kommun.
Nyköpings stad
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
LänSödermanlands län
Kommun, nuNyköpings kommun
CentralortNyköping
Inrättad1260
Upphörd31 december 1970
Uppgått iNyköpings kommun
Befolkning, areal
Areal86 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°45′13″N 17°00′35″Ö / 58.753611111111°N 17.009694444444°Ö / 58.753611111111; 17.009694444444
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagNyköpings domsagas tingslag (–)
DomkretsNyköpings rådhusrätts domkrets (–)
Koder och länkar
Kommunkod0480
Redigera Wikidata

Nyköpings stad var en stad och kommun i Södermanlands län.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Obestyrkta uppgifter pekar ut 1260 som tidpunkten då Nyköping fick sina första stadsprivilegier. Då fanns i staden en kunglig borg, mynthus, kyrka och franciskanerkloster (sedan 1280). Dess äldsta bevarade stadsprivilegier härrör från 1315.[1]

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. År 1950 inkorporerades de delar av Nikolai landskommun i Nyköpings stad som inte utbrutits vid den tidpunkten för att bilda Oxelösunds stad. 1967 inkorporerades Svärta landskommun med Nyköpings stad. 1971 gick staden upp i den då nybildade Nyköpings kommun.[2]

Stadsförsamlingar var Nyköpings västra församling och Nyköpings östra församling. Den västra uppgick 1953 i Nyköpings Sankt Nicolai församling. [3] Församlingen uppgick 2014 i Nyköpings församling.[4]

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0357[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär att den också omfattar den del av Sankt Nicolai socken som inte blev Oxelösunds stad.

Huvudartikel: Nyköpings kommunvapen

Blasonering: I fält av silver ett rött borgtorn med krenelerad väktargång och spetsig tornhuv.

Motivet är känt sedan 1359 först som sigill och senare som vapen. Det fastställdes för Nyköpings stad av Kungl Maj:t år 1945. Det registrerades i PRV år 1974.

Nyköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 82,28 km², varav 81,77 km² land.[6] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1961 omfattade staden samma datum en areal av 85,51 km², varav 85,09 km² land.[7]

Tätorter i staden 1960

[redigera | redigera wikitext]
Tätort Folkmängd
Nyköping &&&&&&&&&&019942.&&&&&019 942
Oppeby, del ava &&&&&&&&&&&03073.&&&&&03 073

Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 95,1 procent.[8]

Mandatfördelning i valen 1919–1966

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSSPCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
191919510
19510
3466,9
31
192018412
18412
3430,4
31
1922216412
216412
3437,3
32
1926218410
218410
3453,1
33
1930192310
192310
3458,8
32
1934192310
192310
3458,4
32
193821238
21238
3464,3
31
19422257
2257
3464,6
30
194612166
2166
3471,0
286
195025195
2595
4083,1
319
19542587
2587
4081,1
3010
195824169
2469
4080,5
328
196224187
2487
4083,9
328
196625488
25488
4584,0
3213
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Rådhusrätten

[redigera | redigera wikitext]

Staden hade egen jurisdiktion med rådhusrätt och magistrat, som lydde under Svea hovrätt. De sista magistraten i Sverige upphörde 1965. Nyköpings rådhusrätt upphörde 1 januari 1969 - två år innan Tingsrättsreformen i Sverige, då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter. Nyköpings rådhusrätt uppgick då i Nyköpings domsagas tingslag, som året efter bildade Nyköpings tingsrätt.[9][10]

^a Tätorten Oppeby var delad mellan Nyköpings stad (3 073 inv.) och Svärta landskommun (847 inv.)

  1. ^ Det medeltida Sörmland, Johan Anund & Linda Qviström, Lund 2010
  2. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 17
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  5. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Nyköpings stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 15. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 8. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  9. ^ SCB Befolkning och Folkmängd 1968 del 2: Kommunblock, judiciella och kyrkliga indelningar sida 81 i pdf:en anmärkningar
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)